Lidingöbro Värdshus

”Det kan ingen tro – vad roligt man hade på Lidingöbro!” Så skaldar poeten och tullinspektören Elias Sehlstedt i samband med en slädfärd dit ut på 1860-talet. Men så här ser det ut i dag och har gjort i ett decennium.

Lidingöbro heter så för att här gick på 1800-talet en pontonbro från Lidingö till Norra Djurgården. Kring brofästet uppstod en liten samling trähus och ett värdshus. En i dag bortglömd och misshandlad pärla i Nationalstadsparken.

I åratal har Lidingöbro värdshus varit ett ärende på Stadsbyggnadskontoret och tidigare på fastighetskontoret. Värdshuset med arrende från Stockholms stad har bytt ägare ett mycket stort antal gånger. Ägarna har med något undantag inte varit välrenommerade fastighetsbolag. Bygglov har givits av Stockholms stad som ägarna inte utnyttjat, fastigheten har förfallit ytterligare, varefter ägarna – vanligtvis nya – begärt och fått anstånd. Stockholms stad har, trots uppenbara brister i ägarnas hantering, inte satt ned foten. Ärendet påminner starkt om hur det gick för Lindgården på Södra Djurgården.

När ärendet senast var upp i Stadsbyggnadsnämnden – där beslut togs om bygglov, som sedan länsstyrelsen på goda grunder upphävde – lämnade miljöpartiet och vänsterpartiet ett gemensamt uttlande:

”Lidingöbro Värdshus i Kungliga Nationalstadsparken har varit ett populärt publikt utflyktsmål för många stockholmare genom sitt unika läge och historiska förankring. I anslutning till Herrgårdslängan uppfördes en öppen serveringsveranda på 1960-talet. Under slutet av 1900-talet har anläggningen låtits förfalla och av den tidigare krog- och värdhusverksamheten återstår endast byggnaderna Herrgårdslängan och Ungmöpaviljongen. Ägarna ansöker om bygglov för att fortsätta med den om- och nybyggnad till hotell mm som av olika anledningar avstannande för ca 10 år sedan. Lidingöbro kommer att bli ett ”longstay” hotell med ca 14 sviter. Någon publik krog/serveringsverksamhet kommer inte bedrivas i anläggningen. Det är beklagligt att så sker och att förvaltningen menar att man inte har möjlighet att påverka och möjliggöra en publik värdshusverksamhet som funnits på platsen sedan början av 1800-talet.

Tomträttsavtalet stipulerar restaurang och hotell och nämnden menar att detta bör uppfattas som att en publik och offentlig restaurang bör anordnas.”

Rädda Djurgården arbetar för att ett riktigt värdshus – med rum för resande – ska återuppstå vid Lidingöbro.